Mats mat

Torsksoppa med sötpotatis

Hej go’vänner

Äntligen är julen över!
Den här gången höll julmaten på att knäcka mig… Tre varv med julmat är helt klart min gräns, julbordet på jobbet, jul med Linda och jul med föräldrarna. Efter den attacken är jag helt och hållet beredd att hota någon som står mellan mig och möjligheten att laga riktig mat!
Tack o lov har min älskade Linda inte heller någon speciellt hög toleranströskel när det kommer till julmaten.

För att markera slutet på denna frosseriets högtid ställde jag mig årets första dag och gjorde en fisksoppa. Valet av rätt var helt perfekt, den kändes oerhört fräsch efter inälvsmat och annat. Förutom att den blev sanslöst god var den också väldigt rolig att göra, jag fick använda mig av mina älsklingsattiraljer i köket… Som ni ser på bilden kokade jag den i min ganska nya Le Creuset vilken funkar gudomligt bra med sin tjocka botten och sitt gedigna, tunga lock. Som om det inte var nog var det mycket skärande och hackande inblandat vilket innebar att jag helt enkelt var tvungen att använda mina älsklingsknivar:)

Tyvärr blir min smak för köksutrustning allt mer förfinad/snobbig, jag har dessvärre upptäckt att det finns ett samband mellan pris och kvalitet. Vill man ha genomtänkta produkter med goda garantier och härlig känsla är dom tyvärr inte gratis. Men jag tröstar mig med att man tjänar på att köpa kvalitet i det långa loppet.

Nu sparkar jag igång ett härligt nytt mat-år med fullt av härliga matlagningsorgier i vårt suveräna kök. På tal om att sparka igång drar vi igång vårt matlag på jobbet nu i början på året, jag har stora förhoppningar på detta projekt!

Med andra ord: GOD FORTSÄTTNING!

//Mats

Hej alla!

Härom dagen fick jag en sån där klar bild av min personliga förändring de senaste åren, jag tror det kallas mognad. Det hela utspelade sig på vår lokala ICA Nära-butik. Chark-kylen närmare bestämt. Åtgången i den här affären verkar vara en smula fläckvis varför man då och då hittar riktiga fynd med lappen ”kort datum, halva priset”. Den här gången drog jag vinstlotten och gick ur butiken med ett kilo prima högrev för ynka 47 spänn.

Vad har nu detta med min mognad att göra? Följande; hade Mats-för-femton-år-sedan varit med hade han sparkat mig nånstans där det gör ont! På den tiden uppnådde jag, i stort sett, endast lycka på en motorcykel i hastigheter jag inte tänker tala om och på underlag ni inte kan föreställa er! Man kan sammanfatta såhär; allra bäst mådde jag när adrenalinet pumpade ut i kroppen i floder och dödsföraktet var på topp. Vi ansåg på allvar att man körde för sakta om man använde mindre än 120% av sin förmåga. Till skillnad från dagens trend med custom-pråmar körde vi våra hojar, vi åkte inte med dit hojen var på väg!

Dagens fundering rör sig kring hur jag tog mig från hopplös adrenalin-pundare till husfar vars adrenalin uppenbarligen är superkoncentrerat eftersom jag kan bli alldeles till mig över lite billigt kött. Det kanske är det som är mognad, man utvecklar en större känslighet för sitt metaforiska adrenalin. Eller så är det helt enkelt lättare att njuta av livet när man inte har fullt upp med att vara fräck och cool hela tiden.

Min bror jobbar tillsammans med familjerna med ett projekt kallat MYKU. Om allt går som vi tänkt skall vi erbjuda aktiviteter och äventyr av enklare sort, typ motorcykel-orientering och annat kul. När bror talar med mycket stor entusiasm om planerna för det hela har jag svårt att tänka på nåt annat än vad jag vill bjuda deltagarna för mat och hur jag skall duka… Kanske inte helt sunt!

Nu skall jag i alla fall ge mig ut och handla några smågrejor jag behöver för att göra en kalops av köttet jag köpte:) Jag skall dessutom köpa ett par vispar när jag ändå är ute.

Au revoir

//Mats